Under måndagskvällen samlades representanter för ideella organisationer och sparare i Swedbank Roburs ideella fonder på Nalen i Stockholm för att äta mat och ta del av det fullspäckade programmet vid den årliga Hjärtedagen.

Under kvällen fick de ideella organisationer som Swedbank Robur samarbetar med ta emot 40 miljoner kronor. Dessutom fick besökarna lyssna till framträdanden av Michael Wolf, Hans Rosling och Mattias Klum.

Lång tradition av samhällsansvar

Kvällens konferencier, Stina Dabrowski, inledde kvällen med att bjuda upp den första talaren, Michael Wolf, på scenen. Michael Wolf började med att berätta att det inte var utan stolthet som Swedbank genomförde Hjärtedagen.
- Jag har fått ta över en stafettpinne som vandrat i 190 år, sedan 1820 då landets första sparbank bildades. Och det som fortfarande genomsyrar allt vi gör är tanken om att värna en sund och hållbar ekonomi för de många.

Stöd på nationell och lokal nivå

Swedbanks samhällsansvar tar sig många olika uttryck. Michael Wolf berättade bland annat om att Institutet för Privatekonomi, som jobbat med folkbildning i Sverige sedan 60-talet, nyligen startats upp i de baltiska länderna.
- För oss är det viktigt att jobba aktivt för vara en del av det samhälle vi verkar i. På nationell nivå jobbar vi med folkbildning och stödjer forskning och utbildning. På lokal nivå har vi ett stort engagemang, vi sponsrar till exempel mer än 700 idrottsklubbar och har precis dragit igång projektet Unga Jobb.

Ungdomsarbetslösheten stort problem

Unga Jobb syftar till att få in ungdomar i arbetslivet snabbare. Michael Wolf poängterade att detta är en mycket viktig fråga som drivs på de lokala kontoren genom att de exempelvis erbjuder praktikplatser för ungdomar.
- Var fjärde ungdom i Sverige definieras idag som arbetslös. Och nuförtiden anses man vara ungdom tills man fyller 30 år. Problemet för ungdomar som söker jobb idag är inte brist på utbildning utan snarare brist på erfarenhet. Det är det vi ska bidra till att förändra med den här satsningen.

Michael Wolf avslutade med att förklara att Swedbank med glädje för vidare Banco Fonders tradition med ideella fonder. En tradition som sedan starten 1992 har inneburit att ett stort antal ideella organisationer har fått dela på hela 764 miljoner kronor.

Inflytelserik tänkare

Efter Michael Wolf var det dags för Hans Rosling att ta över scenen. Hans Rosling är professor i internationell hälsa och en mycket eftertraktad talare. Förra året utsågs Hans Rosling till en av världens 100 mest inflytelserika tänkare av det amerikanska magasinet Foreign Policy och han är även känd för sin medverkan i På spåret.

Hans Rosling inledde med att berätta om den världsbild som hans studenter brukar ta för sanning. Nämligen den att världen är uppdelad i vi och dom, eller närmare bestämt i U-länder och I-länder. I U-länderna har man stora familjer och lever korta liv och i I-länderna har man små familjer och lever långa liv.

Otrolig utveckling på 200 år

Hans Rosling använde sitt statistikverktyg Gapminder för att illustrera hur världen har förändrats de senaste 200 åren medan världsbilden, åtminstone i väst, har förblivit densamma. År 1800 fanns det knappt någon skillnad alls mellan världens länder vad gäller familjestorlek och livslängd. I princip alla levde i stora familjer och hade korta liv.
- Från 1800 fram till 1951 skedde stora skillnader i världen och vi fick en tydlig uppdelning mellan den industrialiserade delen av världen och de så kallade utvecklingsländerna. År 1951 stämde således den världsbild som studenterna har idag. Sedan 1951 har det dock skett ytterligare mycket stora förändringar i världen och utvecklingen i U-länderna har gått mycket snabbt. Så snabbt att det idag är svårt att visa på några egentliga skillnader mellan I- och U-länder, åtminstone vad gäller familjestorlek och livslängd.

Varför ser vi på världen som vi gör?

Varför har då fortfarande studenterna kvar en världsbild som var korrekt för 60 år sedan? Enligt Hans Rosling beror det på att studenterna har samma bild av världen som deras lärare hade när de var unga, på 50- och 60-talet. Det är denna kunskapslucka som Hans Rosling vill överbrygga - med hjälp av sina föreläsningar och statistikverktyget Gapminder.

Hans Rosling avslutade sin föreläsning genom att visa en prognos för när Kina kommer att vara på samma ekonomiska nivå som USA. Om prognosen stämmer kommer detta ske den 27 juli 2048.
- Vi kommer att få en helt ny värld och det gäller för oss att hitta Sveriges roll i den.

Fotograf med viljan att förändra

Kvällens nästa talare var den prisbelönta fotografen Mattias Klum. När Mattias Klum var 23 år gammal blev han anställd som den yngsta fotografen någonsin på National Geographic. Sedan det första uppdraget har Mattias Klum rest runt i hela världen och fotograferat människor, djur och natur. Hans bilder har vunnit otaliga priser och setts av hundratals miljoner människor.

Mattias Klum berättade att hans engagemang för miljön började i samband med att han alltmer kände sig som en lögnare när han gjorde sina reportage.
- Jag åkte runt till alla dessa fantastiska platser och fotograferade dem. De som såg mina bilder fick därigenom en bild av hur vackert det var i dessa orörda paradis på jorden. Problemet är bara att på vägen till dessa platser så är det inte speciellt fantastiskt eller orört. När man till exempel flyger över Amazonas så ser man verkligen människans framfart och hur den skadar naturen.

Djuren som ambassadörer

Mattias Klum funderade mycket över vad det var för poäng med att åka jorden runt och fotografera djur när det samtidigt pågår så mycket elände i form av fattigdom och miljöförstörelse. Svaret han kom fram till känns självklart i sin enkelhet.
- Djuren blir ambassadörer för omtanke. Omtanke om liv som vi, om bara några generationer, inte har kvar längre. Vi vet innerst inne att vi inte alltid gör rätt i vår vardag. Och det beror ofta på att vi känner att vi inte kan påverka. Det jag kan göra som fotograf är att hjälpa till att överbrygga glappet mellan det vi vet och det vi gör.
- När mina bilder syns på omslaget till National Gegraphic så blir de i bästa fall bryggan mellan hjärta och hjärna. För jag visar det som vi alla vet att vi håller på att förlora, nämligen djurlivets artrikedom.

Vi har kommit till ett vägskäl

Mattias Klum avslutade med att förklara att han kommer att fortsätta att göra det han kan för att skapa förändring. Av den enkla anledningen att han vill att hans barn och barnbarn också ska få uppleva det han har upplevt.
- Vi har kommit till ett vägskäl där vi måste bestämma oss för om vi vill fortsätta som vi alltid gjort eller börja skapa förändring. Och det handlar i slutändan om vad vi vill lämna efter oss till kommande generationer.
Kvällen avslutades med att representanter för de ideella organisationer som fått mest i bidrag fick komma upp på scenen för att ta emot checkar och blommor. Väl uppe på scenen fick de ta emot kvällens längsta applåd.

Organisationerna som fick mest i bidrag:
Amnesty International  5 421 915 kronor
Rädda Barnen  5 046 783 kronor
Barncancerfonden  2 849 595 kronor
SOS-Barnbyar   2 308 875 kronor
Sveriges Ingenjörers Miljöfond 2 296 753 kronor
Så mycket pengar fick alla organisationer (pdf)

Se filmer från Hjärtedagen

Spara i våra ideella fonder